På mitten av 1500talet fanns på platsen två hemman, Varf och Holmen, som tillhörde riksrådet och amiralen Hans Klasson Bielkenstierna. De ärvdes 1571 av dottern Christina, vars make, riksrådet Göran Klasson Stjernsköld, skall uppfört den första säteribyggnaden och givit stället namn efter sin hustru. Säteribyggnaden uppfördes några hundra meter väster om den nuvarande huvudbyggnaden.
Genom arv och förvärv vandrade Chhiristineholm vidare från Stjernsköld till Silverhjelm, Horn och riksrådet friherre E. J. Creutz
Målning av Christineholm, J.E. Mandelberg 1750.
Det var hans son, riksrådet Johan Creutz den yngre, som år 1728 lät uppföra den nuvarande huvudbyggnaden med flyglar.
Ritning av Christineholm 1728
Egendomen såldes sedermera av Johan Creutz arvtagare till riksrådet Gustaf Bonde på Wibyholm. Runt år 1747 såldes den vidare till hovrådet Carl Gustav Warmholtz som på Christineholm samlade sitt omfattande bibliotek och skrev sin kända förteckning över svenska historiska handlingar, Bibliotheca Historica Sueo-Gothica. Biblioteket inhystes i den ena fristående flygeln och upptog till slut fyra rum.
Warmholtz samlingar såldes så småningom till bibliotekarie Carl Christoffer Gjörwell den äldre. I samband med dennes konkurs skingrades dessvärre den unika samlingen.
Carl Gustaf Warmholtz, oljemålning J.H. Scheffel
Tio år efter det att Carl Gustaf Warmholtz dog, 1785, avyttrade hans barn Christineholm till Louis de Geer, son till friherre Charles de Geer och Catharina Charlotta Ribbing. Louis gjorde i ungdomen karriär inom militären, och under åren 1783-1786 vistades han utomlands, bland annat i Frankrike, Tyskland, Italien och England.
Louis litterära intresse var stort och med tiden byggde han upp en omfattande bokskatt på sommarnöjet Svindersvik som ägdes av hans mor. År 1790 förvärvade han Ådö säteri i Lossa socken.
Louis lämnade den militära banan 1764, för att istället ägna sig åt en adlig godsägares uppgifter och blev samtidigt utnämnd till kammarherre hos drottning Sofia Magdalena. År 1790 valdes Louis in som ledamot i vetenskapsakademien.
Charles de Geer, oljemålning J. Björk Porträtt av Catharina Charlotta Ribbing, oljemålning J Björk.
Efter köpet 1795 bestämde sig friherre och kammarherre Louis de Geer för att rusta upp Christineholm och satte i verket en stor om- och tillbyggnad av huvudfastigheten och flyglarna. Han lade till en våning på alla tre husen samt rappade och vitmålade de ursprungligen rödmålade timmerfasaderna. Därmed fick Christineholm sitt nuvarande utseende.
När han flyttade in 1801 inreddes ett bibliotek med fast inredning på andra våningen. Än idag är biblioteket bevarat med inredning och boksamling samt dessutom två av Warmholz fristående bokskåp från den tiden biblioteket fanns i ena flygeln.
Fotografi från biblioteket på Christineholm Fotografi från biblioteket på Christineholm
Louis de Geer, som var född 1759, gifte sig 1788 med Charlotte Bielke boende på Sturefors slott. Hon dog 1793 varefter Louis gifte om sig med sin svägerska Gunilla Bielke. I andra äktenskapet föddes sonen Charles som dog ogift, och dottern Louise som 1818 gifte sig med general Gustaf Wachtmeisters äldste son Gustaf ”Gösta”, som för övrigt hade sexton syskon.
I äktenskapet föddes två döttrar, Henrietta och Sofie Louise, samt en son, Carl Fredrik. Henrietta gifte sig 1842 med Axel Trolle-Wachtmeister. Dessvärre dog hon i barnsäng varpå Sofie Louise gifte sig med Axel. När fadern Gustaf dog 1859 avslutade Carl Fredrik sin militära karriär, där han hunnit utnämnas till kapten, för att ta hand om familjens samtliga egendomar: Christineholm, Broby, Bönsta, Ekeby, Tuna, Hossebo, Veda, Ånsta, Onsberga, Sörby och Ärsta.
Carl Fredrik gifte sig 1860 med Vilhelmina Ulrika Magdalena ”Malla” Bennet. Paret fick tolv barn, alla födda på Bönsta herrgård. Vid Fredriks död övergick ägandet av Christineholm till sonen Rutger och systrarna Gunilla Fredrika ”Dicken” Reuterskiöld och Louise Wachtmeister efter att egendomen länge tillhört änkegrevinnan Malla.
Fotografi av Christineholm 1888
Carl, den äldste av Carl Fredriks söner som överlevde till vuxen ålder, gifte sig 1902 med Augusta Ramel från Vidarp. De fick en dotter, Christina, men tragiskt nog dog både makan och dottern samma dag 1905. Carl gifte om sig 1918 med Jutta von Nolcken, född på slottet Ringen i Kurland (nuvarande Lettland). Paret bodde på Ånsta, där de fick två barn, Louise f 1919 och Arvid f 1924. Louise gifte sig med Björn Colliander, vilka övertog Ånsta. Då bröstarvinge saknades till Rutger, Dicken och Louise överfördes ägandet av Christineholm till Carls son Arvid år 1940.
Arvid Wachtmeister, gift med Marianne f. Kinch, bodde först på Hossebo där sönerna Carl och Rütger föddes. Arvid tillträde driften av Christineholm 1956 och flyttade därefter in med familjen på gården som under en lång tid bebotts av äldre, ogifta släktingar. Väl på Christineholm föddes sedan dottern Madeleine. År 1970 skrevs ägandet av Christineholm över till Carl Wachtmeister, gift med Maud f. Wingårdh, vilka efter en tid flyttade in på Christineholm med sina fyra barn Johan, Claes, Elisabeth och Louise.
År 2015 är vi framme i modern tid och det senast generationsskiftet, där Carl överlät Christineholm till sonen Johan. Idag bor och verkar Johan med sin hustru Karin f. Björkstedt och deras två barn på det anrika godset, som därmed inte har lämnat släktleden sedan 1795.
Johan mobil: 073 535 36 76
Karin mobil: 070 738 85 71
